Hej på er!

 

Jag studsar väldigt mycket mellan frekvent uppdatering till helt tyst. Antar att det är så och får var så. 

Hoppas ni tyckte om att se alla Wien bilder - det var i alla fall väldigt kul att fota dem. 

 

Idag tänkte jag prata välmående. Något jag förespråkar men är väldigt dålig på att prioritera. Jag är van att sätta en väldans massa måsten framför istället. Måste träna. Måste jobba. Måste röra på mig. Måste vara produktiv. Måste göra allt perfekt.

 

Det är en väldans massa dagar det kanske hade varit bättre för mitt välmående och min kropp att inte träna ett stenhårt pass, utan hellre kanske ta en lugn promenad och bara vara vardagligt aktiv. Idag är en sådan dag där jag borde gjort det valet men inte kunde för att jag var helt i fokus på att jag hade bestämt mig för att springa till gymmet och då skulle jag göra det, trots att hela kroppen värker från måndagens ryggpass, tisdagens magpass och för att inte tala om gårdagens brutala benpass. Energin var helt enkelt inte på topp idag men jag körde på än då, för att i min hjärna måste jag. Det är inte så att jag tycker att det blir ett jobbigt moment istället, inte alls - men man känner ju en viss skillnad på kroppen när den har energi och inte. 

 

Hela hösten har jag också känt att jag måste jobba. Varför då? Tänker jag nu. Jag är ingen slösare, så egentligen behövdes inte pengarna. Mår jag bra av att jobba? Jo, ibland, när det är roligt. Ibland mår jag inget bra alls för att det stressar mig så. Jag sa ju att jag skulle jobba fram tills årsskiftet men sa faktiskt redan i måndags upp mig. Jag jobbar november ut och sedan är jag arbetslös igen, haha. Har verkligen velat över det men nu känns det bra. Som min terapeut säger, tänk vad många timmar jag nu kan ägna åt att göra saker som faktiskt får mig att må bättre.

 

Imorgon ska jag jobba och trots att jag hade planerat att klämma in ett träningspass i mellan skolan och jobbet har jag beslutat mig för att istället kanske gå någon promenad eller försöka mig på lite yoga. Att jag kan ta det beslutet känns jättebra, och trots att det är ett litet steg i andras ögon är det ett stort i mina.

 

Så denna vecka känner jag att jag har tagit beslut för att prioritera mitt välmående istället för att säga ja till en massa måsten, och det är den vägen jag vill fortsätta gå.

 

Ha det fint hörni, kram