December Progress
Denna månads utvärdering kommer vara lite mer speciell, för det är mer av ett jämnförande hur långt jag faktiskt kommit. Kan vara bra för mig själv, likväl för andra att se.
Om vi börjar med dessa bilder, ser vi redan här två helt olika kroppsformer. I och med styrketräningen och viktuppgången har jag återfått många av mina gamla kurvor som jag faktiskt tyckte om. Min stora rädsla var att allt skulle hamna på magen eftersom det är det område (vilket jag tror många delar) som jag har mest komplex över. När jag gick upp lite i vikt innan USA hamnade just allting på magen, och jag var absolut fortfarande smal då, bara lite mer fluffig. Men nu har allt hamnat lite mer på rätt ställe och det gynnar mitt självförtroende och har gjort viktuppgången lättare att acceptera. I Maj när jag var riktigt smal hade jag ett synligt thigh gap och pinnsmala ben och armar och händer som såg alldeles för stora ut för min kropp. Trots att jag ibland av någon galen anledning saknar den otroligt smala kroppen och säkerheten den lurade in mig i, ser jag och faktiskt också tycker (vilket känns väldigt skönt att säga) att min kropp numera ser snyggare ut.
Mellan dessa bilder är det ett år. Ursäkta avkläddheten men tror alla har sett en kvinna i underkläder tidigare, haha. Förra året vid denna tid var jag bara smal, och hade nog förlorat så gott som alla mina muskler. Platt rumpa och knappt några bröst, men det var priset jag var beredd att ta för att få vara smal. Nu har jag återfått lite av båda och min mage är ju defintivt inte lika platt som innan, men jag försöker intala mig att det inte gör något. För nu är jag muskulös, jag ser mer vältränad ut, hälsosam.
Just i December har jag väl inte gjort några enormt synliga framsteg. Jag orkar dock ta tyngre vikter och har lärt mig bättre teknik inom olika övningar, och även det räknas såklart som framsteg. Ser fram emot att bli ännu starkare under 2017, för det är ju verkligen galet kul!
För att sammanfatta det hela - på detta halvår har jag startat bilden av hur jag vill se ut. Stark, vältränad, och hälsosam, precis som jag skrev här över. Det gäller bara att bli av med hjärnspökena så att det även syns i ögonen och känns i själen att det är det jag är. Kroppen är så gott som frisk, så i år är det hjärnans tur.
Kram!
Jag heter Julia och är en 18 årig tjej från Stockholm som går humanistiska linjen på Kungsholmens Gymnasium. Jag har under det senaste året kämpat för att bli frisk från min ortorexi och här i bloggen får du läsa om bland annat det, men även hälsa, träning, fotografi och mat.
