små framsteg

Hej finisar!
 
Imorgon rullar vi in i en ny vecka och jag mår faktiskt väldigt bra! 
Som jag nämnde tidigare så var januari en ganska jobbig månad, med ingen motivation och ökade ätstörda beteenden. Men motivationen har återvänt och med den även min glädje!
 
Något jag inte har tagit upp på bloggen än är att för två veckor sedan när jag var hos min terapeut satte hon ner foten. Självklart inte på ett otrevligt sätt, men nu har jag legat och såsat för länge och behöver ta tag i det om jag vill bli frisk. Jag förstod ju att vad hon sa var sant, men som sagt, jag hade fortfarande noll motivation då. Men jag gick med på ett första delmål; Att sluta gå fram och tillbaka på tunnelbaneperrongen.
 
Visst kan det låta som det lättaste någonsin. Vadå, det är ju bara att sluta att gå, tänker ni säkert. Men i min hjärna ligger så mycket mer bakom det och det tar psykisk kraft att hålla mig still de få minutrarna innan tåget kommer. Men jag har klarat det. Jag har inte gått på tunnelbanestationen på 1,5 vecka. Och det, mina vänner, är trots allt ett litet framsteg.
 
Jag mår som bäst när jag är sysselsatt och framför allt när jag är runt människor. Och det har jag verkligen varit det senaste, och det gör mig så glad och mer positiv till i princip allt. Jag har hittat underbara människor att umgås med, och sen så har jag börjat gå kontinuerligt till en baptist kristen ungdomsgrupp på fredagar vilket gör wonders för min själ. Jag saknade verkligen det sammanhanget sedan USA så jag är så glad att Rebecka tog med mig dit, jag trivs jättebra med de! Dessutom träffas vi oftare i skolans Credo-grupp också. Min tro är så otroligt viktig för mig och att få dela den med likasinnande är superviktig för mig. Så tacksam är jag.
 
I fredags var jag stolt när jag återigen aktivt valde att ta en vilodag trots att jag hade haft möjlighet att träna. Jag visste att jag hade tränat alla andra dagar och ville gärna träna även i fredags, men jag fick hejda mig själv och satte mig på Espresso House med en latte och pluggade lite istället, och tog en promenad när jag kom hem innan jag skulle till kyrkan. Det är jag nöjd över!
 
Idag har jag varit på strålande humör, och det var verkligen länge sedan jag var så här glad. Testade även yoga på gymmet vilket var över förväntan. Kanske borde jag ge det en chans som jag är rekommenderad - yoga och meditation ska nämligen vara bra för folk med problematik som mig.
 
Imorgon ska jag tillbaka till min terapeut så nu satsar vi på ytterligare ett delmål! :)
bjuder på en mysig bild med gosigaste Texas
 
Kram på er, ha en fantastisk vecka!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du är såå bra <3

2017-02-14 @ 07:21:38
Kom ihåg mig?







Jag heter Julia och är en 18 årig tjej från Stockholm som går humanistiska linjen på Kungsholmens Gymnasium. Jag har under det senaste året kämpat för att bli frisk från min ortorexi och här i bloggen får du läsa om bland annat det, men även hälsa, träning, fotografi och mat.