självförtroende och självkänsla

Hej finaste ni!
 
Hoppas er vecka har varit bra? Det har min varit! Jag mår bättre denna vecka och har haft det ganska lugnt ändå.
 
Något jag har börjat göra den senaste tiden är att lyssna på poddar när jag åker till och från skolan. Min favorit är Tyngre Träningssnack, och den är extremt lärorik (och supernördig, passar folk som jag som älskar träning, kost och hälsa), men jag har även lyssnat på en del andra. Bland annat podden Omänskligt, och härom veckan var det ett avsnitt som träffade mig rätt rejält. De pratade nämligen om självförtroende vs självkänsla. Många vet inte att det finns en skillnad mellan dessa två, men den finns, och den är förhållandevis stor. Självkänsla är det man känner om sig själv, medan självförtroende är sin egna tro på ens förmågor.
 
Hade ni frågat mig innan jag åkte till USA hade jag sagt att jag inte hade särskilt gott om något av dem, och sen visste jag väl kanske inte heller skillnaden mellan dem heller. Hade ni frågat mig efter hade jag sagt att jag hade mycket av båda. Jag blev uppmuntrad och omtyckt där borta i en större utsträckning än vad jag var van vid, och antog då att likväl min självkänsla som självförtroende var stärkta.
 
Men hur har man en bra självkänsla om man låter sin kropp svälta som jag gjort? När man plågar den till oändligt många timmar fysisk aktivitet som kroppen inte får tillbaka energi på? Det enkla svaret är att det har man inte. Inte alls.
 
Idag skulle jag säga att jag har gott självförtroende, absolut. Jag vet att jag är diciplinerad och driven och klarar det mesta jag väljer att ta mig an. Men jag har fortfarande ingen bra självkänsla. När jag tänkte efter medans jag lyssnade på podden, insåg jag hur mycket förakt jag ger mig själv, varje dag. Varje dag pekar jag ut något jag gör fel, eller hur fel jag är. Blir arg på mig själv för att jag inte tycker att jag räcker till, eller inte presterat bra nog, tycker att jag ser ut som en prickig korv på grund utav min acne eller nyper tag i den lilla andel fett jag har på kroppen och hatar på att den finns. 
 
Det är tydligen fakta att folk som har bra självförtroende är de som riskerar att utveckla ätstörningar. Just för att vi vet att vi har förmågan att klara att svälta oss själva, eller träna ohälsosamt mycket. För vi kan pusha oss själva.
 
Jag drömmer om att en dag även känna att jag verkligen har bra självkänsla. Jag vill känna att jag duger oavsett vilka val jag gör och hur jag ser ut. Men efter att ha varit "skadad" så många år, är det svårt att läka, och det tar tid.
 
Det finns så många människor där ute som har dålig självkänsla. Jag är absolut inte ensam. Vi behöver alla jobba mot att bli den bästa versionen av oss själva. Mycket mer kan vi ju inte bli.
extremt charmig bild på mig från gotland, tagen av hedda... tyckte att den bilden passade för att lighta upp det djupa ämnet lite hehe
 
Kramis på er<3

Kommentarer
Postat av: Emma -/ www.emmas.nu | mamma till Emilio | foto | vardag | skönhet och massa mer

Underbar bild ♡

Svar: Tack fina du! <3
Julia Wahlgren

2017-09-16 @ 21:06:38
URL: http://emmas.nu/
Kom ihåg mig?







Jag heter Julia och är en 18 årig tjej från Stockholm som går humanistiska linjen på Kungsholmens Gymnasium. Jag har under det senaste året kämpat för att bli frisk från min ortorexi och här i bloggen får du läsa om bland annat det, men även hälsa, träning, fotografi och mat.